Författare: Ingrid Larsson

Nu är det mörkt nästan hela dagen. Solen går upp vid åttatiden på morgonen och ner vid tretiden. Fast jag ser den inte för himlen är grå och regnig. Då längtar jag till sol och minns tidigare härliga resor till varma länder där vi tog dagen som den kom och bara njöt.

Den här resan vann vi under en Rhodosresa. Vi var på väg till stranden när vi blev stoppade av en kille som undrade om vi ville tävla. Anledningen till att vi bestämde oss för att ändra planerna för stranden var att mannen hade bränt sina vrister dagen innan så han blev glad att ”slippa” solen för en dag.

Resan gick till Kreta. Det vi själva bekostade var bilhyran. Vi hyrde en liten bil när vi landat i Chania och skulle ta oss till Hersonissos. Det var sen kväll och bilen hade nog inte så många hästkrafter. Vägen var slingrig och backig. För att bilen skulle orka uppför branta backar fick vi ta fart i nerförsbacken och sen hoppas att vi skulle komma framåt.

Kreta är den största och den mest kända ön i Grekland. Invånarna kallas kretensare.  Mycket är olikt det vi är vana vid här hemma men det ger bara mersmak. Det är alltid så intressant att se hur man lever i andra länder. Så här sker vissa transporter i Hersonissos.

Kreta har mycket att erbjuda en turist. Där finns allt för soldyrkare, matälskare, historienyfikna, naturentusiaster och partysugna.

Som matälskare bör man prova på färskosten myzitra som är gjord på får- och getmjölk. Den serveras ofta i sallader och är mjukare och krämigare än fetaost.

Längs öns stränder ligger de flesta turistorterna. Chania, Rethymnon, Hersonissos, Stalida och Malia. Alla är charmiga städer med slingrande gator.

Under nästan hela året blommar det frodigt överallt.

Havet lockar till bad oavsett årstid. Det blir aldrig riktigt kallt så det känns alltid skönt med ett dopp i vågorna. Även om kretaborna inte badar då de har vinter så gör turisterna det.

När det mörknar och det gör det snabbt när solen är på väg ner. Då känns det så skönt att ta ett kvällsdopp i poolen.

Vi hade en lägenhet med två rum och kök och en härlig terass. Vi brukade fixa frukost och lunch hemma. När vi skulle diska så hittade vi inget diskmedel för diskmaskin så vi tog vanligt diskmedel, satte på maskinen och gick ut. När vi kom hem såg vi att golvet hade blivit vitt. Innan vi hade tänt förstod vi inte vad som hade hänt. Det var skum överallt. Vi kunde inte gå in så vi ringde till receptionen och de kom och städade. Inga problem, sa de skrattande.

Det hade blivit dags för middag. Vi gick mot restaurangen och där träffade vi flera personer som väntade på maten.

Knossos som hittades för drygt etthundra år sedan är lämningar från 1300-talet före Kristus. Knossos var den minoiska kulturens religiösa och politiska centrum och är numera mest känt för sina fantastiska väggfresker. En gåta är de hieroglyfliknande inskrifterna.

Samariaravinen är 17 kilometer lång och uppskattad för vandring. Den berömda ravinen järnporten där ravinen bara är fyra meter bred och bergssidorna upp mot 500 meter höga.

Jag har varit på Kreta cirka tio gånger och åker gärna tillbaka.

När det är svinkallt hemma i Sverige så åker jag gärna till varmare länder. I januari 2012 blev det Kanarieöarna.

Vi visste inte så mycket om öarna så slumpen fick avgöra och det blev bra. Man behöver inte alltid välja och vraka mellan olika platser. Det kan bli det bästa ändå,

 

Boendet blev i ett litet hotellområde där vi hade ett rum på bottenvåningen. En terrass där vi kunde äta frukost och ta ett glas vin framåt kvällen.

Poolen låg bara några meter från rummet men tyvärr var det kallt att ingen ville bada. Som tur var fanns det också en liten bubbelpool där vattnet var varmt. Där var det bara att njuta.

På gångavstånd från hotellet låg platsens restauranger. Maten var god och servisen bra.

När kvällen var mörk och alla gator upplysta vandrade vi hemåt i den ljumma kvällen.

Jag har varit på flera av de berömda och turistvänliga öarna och åker gärna tillbaka.

 

 

 

Det lilla gömda landet Eritrea med huvudstaden Asmara. Hit kommer inte så många turister. Jag tycker ändå att landet och staden är värt besök. Det finns mycket att se och framför allt finns det mycket att göra i landet.

Jag har besökt det stängda landet tre gånger. Vid alla tillfällen bodde jag på hotell i huvudstaden och vid Röda havet. Jag har vänner här i Sverige som kommer från Eritrea och de har bjudit in mig att besöka landet.

Asmara är en vacker stad med många fina byggnader från italienarnas tid där. Tyvärr har många fått förfalla. Det finns inte alltid glas för fönstren, i stället har man satt dit pappskivor. Den fina biografen Impero.

Maten äts traditionellt utan bestick. Man använder ett tunt bröd som heter injera och med hjälp av det tar man upp maten med fingrarna. Berbere är kryddan som gör maten smakrik och stark. Jag tycker verkligen om maten och den är säkert nyttig.

Det finns många olika områden, som förorter till staden. Varje liten förort är som en egen liten stad. Tyvärr finns det sällan elektricitet, maten lagas över öppen eld och det blir väldigt mörkt på kvällarna.

Jag har rest omkring och sett mer än själva huvudstaden. Gurgusum heter en plats vid Röda havet är det hett som tusan. Vägen från huvudstaden till hamnstaden är slingrig och dåligt underhållen. Vid flera tillfällen var jag rädd för att den lilla bussen skulle störta nerför branta stup. En gång åkte jag bil med vänner men andra gången jag åkte till Röda havet var det i en liten minibuss. Bussen var full med folk, många satt på golvet och med på resan var också getter och höns.

Väl framme i Gurgusum hittade jag ett hotell som var i så dåligt skick att det var svårt att tänka sig bo där, men jag hade inget val.

Jag bodde bara några meter från havet. Varje morgon vaknade jag som alla andra tidigt eftersom det började bli varmt. Det enda man kunde göra då var att gå ut i havet. Där stod folk i grupper från klockan fem på morgonen tills det blev för varmt några timmar senare. Resten av tiden där, före middagsdags satt alla under solskydd på ett fik och drack varmt, mycket sött te. Jag gjorde som alla andra.

Jag besökte också Keren, landets näst största stad. Där var det bättre boende eftersom jag bodde hos vänner. Staden är trevlig och folk är vänliga.

Eritrea är världens mest slutna diktatur. Få får någonsin möjlighet att besöka den märkliga huvudstaden, utsedd till världsarv av Unesco och med en av världens främsta samlingar av modernistisk arkitektur.

Staden Asmara ligger på östkanten av etiopiska platån. Asmara är en trafikknutpunkt med järnväg till hamnstaden Massawa vid Röda havet. Språket heter tigrinja.

 

Även om det vid många tillfällen uppstod problem av olika slag så rekommenderar jag de som kan att åka till Eritrea.

Berlin kan man lätt åka till över en weekend. Staden ligger tillräckligt nära och man hinner se mycket på några dagar. Det finns så många fantastiska upplevelser som man inte vill vara utan.

I staden möts dåtid och framtid i en mix av historiska monument, unika stadsdelar och kulinariska specialiteter.

Vi besökte Berlin i mitten av december för några år sedan för att uppleva stämningen på julmarknaderna.

Det var underbart att strosa omkring, dricka varmt vin, gluvine och att titta på allt som såldes i de olika stånden. Att stanna någonstans och bekanta sig med folk som gjorde detsamma som vi.

Vi gick till den mest kända shoppinggatan Kurfurstendamn. Där finns mängder av stora varuhus, lyxiga märkesbutiker samt de stora kedjorna.

Det berömda varuhuset, ett av Europas största heter KaDeWe och ligger vid Wittrnbergplatz. Varuhusets saluhall är en fantastisk upplevelse för matintresserade.

Utöver klassiska sevärdheter som Berlinmuren, Brandenburger Tor och Checkpoint Charlie är Berlin ett pärlband av små och stora skatter som bara väntar på att upptäckas.

Berlins historia är synlig på många platser i staden. Där Berlinmuren en gång delade öst och väst finns idag gatstenar som markerar var muren gick.

Vid Checkpoint Charlie som var en av de mest kända gränsövergångarna finns det intressanta Mauermuséet.

Brandenburger Tor är Berlins mest kända landmärken och där är det alltid fullt med turister. Denna storslagna triumfbåge ligger vid slutet av paradgatan Unter den Linden.

Ett besök i före detta Östberlin bör man göra. Framför allt för att äta på någon av de restauranger som inte förändrats mycket sedan delningen av Berlin.

Vi tog taxi till en restaurang som vi blivit rekommenderade. När vi kom in kändes det som att komma tillbaka till femtiotalet. Där fanns gamla radioapparater, bord och stolar som vi kände igen från vår barndom. Maten som serverades var så annorlunda från det vi ätit i Berlin, fet och drypande av flott, men god.

Har man tid så finns det flera muséer att besöka. Det tar tid att gå igenom, läsa och titta på foton från andra världskriget. Efter ett sådant besök känner men verkligen tidens vingslag.

Hinner man inte med allt vid första besöket så är det bara att åka tillbaka och uppleva ännu mer.

Kom nyss hem från en härlig vecka i Las Palmas. Så skönt att komma från den grå hösten och få lite sol som verkligen behövs den här årstiden. I metropolen på Gran Canaria finns så mycket att uppleva och så många trevliga människor att umgås med.

Jag bodde hos en väninna som hyr en lägenhet vid havet under vintermånaderna. Jag kände mig så välkommen och det var så roligt att träffas. Jag välkomnades med bubblande Freixenet på balkongen med den bästa utsikten.

Stranden och den långa, breda promenaden är lika vacker antingen det är dag- eller kvällstid. Här vandrar alla fram och tillbaka, träffar vänner eller sitter på någon restaurang där borden står på kanten till havet.

Lite längre bort på promenaden övergår sandstranden till klippor och där håller fiskarna till med sina metspön. Säkert rogivande att sitta där och vänta på napp.

Turistbyrån har långa öppettider och kan ge svar på det mesta när det gäller staden och dess omgivningar. Där finns kartor och broschyrer över intressanta platser att besöka.

Det finns gott om kaféer och restauranger, bara att välja. Efter en lång morgonpromenad längs havet smakar en latte supergott.

Tack vare min väninna och hennes vänner kunde jag följa med på en utflykt till en liten stad i bergen. I staden Aguimes drack vi kaffe efter en promenad för att utforska området. Lite längre upp från staden räknat låg parken där vi lärde oss ett finskt spel som heter Mörkky. Det var inte så lätt men jätteroligt att lära sig spela. Även om jag åkte ut tidigt i turneringen så var det en upplevelse att se experterna spela.

Här är gänget jag hängde med.

Det finns gott om ”gamla” föremål att se och förundras över. Mitt på en gräsmatta i utkanten av staden Aguimes stod något som liknade en skördetröska från förr.

På en musikrestaurang träffade vi en kändis från tv och han bjöd mig och min väninna en drink. Han satte tre sugrör i glaset och bjöd oss att dricka.

Jag precis som många andra har alltid trott att namnet Kanarieöarna kommer från kanariefågel. Det var så fel det kunde bli. Jag fick lära mig att det kommer från ordet hund som på latin heter canem. Vem skulle ha gissat det.

Precis som alla stora städer i Spanien har även Las Palmas en katedral. Naturligtvis ville jag se den och vi tog hissen upp i ena tornet för att titta på utsikten.

Två kvällar, fredag och lördag när jag var i Las Palmas gick vi till en restaurang där det spelades bra musik. Musiken var helt underbar. Kan varmt rekommendera alla att gå dit någon gång och lyssna på spansk gitarrmusik.

Två män, jag tror de heter Mandi och Rafe spelade fantastisk musik och en ung flicka sjöng underbara låtar. De spelade och sjöng även musik av Evert Taube och då på spanska.

Vill man ha fin kvällsutsikt från sin balkong ska man hyra något vid Las Canteras.

 En vecka går så fort och det finns så mycket att se och uppleva så jag kommer att åka tillbaka. Rekommenderar alla som gillar Spanien att göra ett besök i Las Palmas.

 

 

 

Efter ett långt stopp i San Francisco hyrde vi bil för att köra High way no one till Los Angeles.

Vi hade tänkt oss en gungande Lincoln för resan men bilen vi hyrde dög bra för ändamålet.

Det blev många trevliga stopp på vägen.

Underbart att i lugn takt glida framåt och stanna där det passar.

Vägen betraktas som en av världens vackraste kuststräckor med sitt dramatiska landskap.

Efter att ha lämnat San Franciscoområdet skymtades snart havet och den vägen skulle vi följa några dagar.

Vägen är slingrig med berg på ena sidan och havet på den andra.

Half Moon Bay, en bukt där vi stannade för att titta på mängden av sjölejon som låg i sanden vid havet.

Det lilla orten Carmel med sin fantastiska sandstrand blev ett stopp. Där bestämde vi oss för att övernatta. Vi ville se platsen där Clint Eastwood varit borgmästare.

Monteray med en fin pir är värt ett besök. Där hittade vi ett litet Inn som vi bodde på en natt.

Vi gick sluttningen ner mot piren och bara njöt av tillvaron.

Solvang, den lilla danska byn där man går till Olsens bageri och köper danskt och svenskt bröd.

En kuriositet är Julehuset där det är jul året om.

Vi också på en vinprovning som inte var den bästa vi varit med om.

Big Sur en av de absolut vackraste delarna av vägen. På ena sidan de mäktiga bergen och tittar man åt andra hållet ser man havet som brusar in mot klipporna.

Morro Bay blev ännu ett stopp. Vi hade nu vant oss vid att hitta bra boende på små platser.

Som vanligt bodde vi bra och när vi hade utforskat stället sov vi gott.

Det blev en tripp på många dagar, 27 september startade vi i San Fransisco och 5 oktober kom vi till Los Angeles.

Mer om vad man kan göra och upptäcka på en här fantastiska resan kommer snart……

 

 

Tidig morgon 25 september tog vi taxi till JFK för att flyga till San Fransisco. Nästa stopp för oss. Som vanligt med matsäck i bagaget.

Flyg från JFK 07.40 och vi landade i San Fransisco 10.55 lokal tid.

Efter landning blev det taxi till hotell Buena Vista Motor Inn, 1599 Lombard at Gough Street för två nätter. Det visade sig att hotellet ligger på världens krokigaste gata Lombard street men inte på den kurviga delen utan på den rakare och snabbare trafikerade delen av gatan.

Vi packade upp det viktigaste och sen ut på stan för att lära oss hitta som vi alltid gjorde när vi kom till en okänd plats.

Vi upptäckte att vi bodde en bit från centrum så vi bytte hotell till ett hotell som ligger mer centralt. Vi valde REX, därifrån kan man gå längs Embarcadero från the Ballpark till Golden Gate Bridge, utan några backar på vägen.

Vi ville alltid bo ”mitt i smeten” som vi brukade säga. Det är ju där man kan uppleva mer och vi är nyfikna och vill vara med. Nu hade vi hamnat rätt, ansåg vi.

Vi gick gata upp och gata ner. Många backar var så branta att man var tvungen att luta sig mycket framåt. På nervägen gick vi försiktigt.

Vi tyckte att staden såg ut som vi förväntat oss utifrån bilder vi sett tidigare. I sluttningarna klättrade pastellfärgade bostadshus sida vid sida och ibland ett litet kafé eller en restaurang.

Vi åkte cable cars där det inte finns sittplatser för alla. Många hängde halvvägs utanför.

Vi besökte den imponerande Marinan och Union Street och Chestnut Street för Shopping.

Vi åt gott på flera bra restauranger som vi hittade på våra promenader.
Vi köpte en flaska vin, stannade på gatan och drack medan flaskan fortfarande var kvar i papperspåsen. Förbjudet kanske, men kul.

Vi hoppade på en båt och rundade ön där det nedlagda fängelset Alcatraz ligger

Vi promenerade i Golden Gate park. Vi åkte buss på Golden Gatebron, åkte båt under samma kända bro.

Pier 39 i Fisherman’s Wharf blev vårt favorittillhåll. Jag tror vi var där en stund varje dag, ofta åt vi soppa som serverades i stora vetebullar. Vi åt skaldjur och tittade på sjölejon.

Vid Pier 39 kan man stanna hela dagarna och hela tiden se något nytt. Vilken underbar palts!

Det finns så mycket att se i San Fransisco och vi hann med det vi ville.

Vi hade bestämt oss för att hyra bil och köra High Way no one till Los Angeles där vi skulle bo hos släktingar till en av mina döttrar.
Fortsättning följer………..Vänta bara, det blir om möjligt bara bättre och bättre.