Jag har promenerat sedan jag var barn. På något sätt har det blivit ett beroende. Jag får ju både motion och frisk luft. Superbra!
Snabba eller lite långsammare promenader gör gott för hela kroppen.
När jag var barn, på femtiotalet bodde vi i utkanten av staden och några kilometer från skolan. Ibland cyklade jag till skolan men när inte vädret tillät cykling så promenerade jag.
Senare när vi hade flyttat in till staden gick jag till skolan som låg på andra sidan av staden ifrån där vi bodde.
När jag var småbarnsmamma och bodde på landet blev det många promenader, både på landsvägar och ute i naturen. Även om landsbygd inte är min favorit så var promenaderna där sköna.
Vid fyrtioårsålder flyttade jag in till staden och där fanns det så många promenadvägar. En småstad som tog hand om både gående och cyklister. Tillsammans med en väninna eller på egen hand blev det promenad varje kväll. På helgerna gick jag minst två timmar per dag. Så nyttig jag kände mig.
Ungefär tio år senare flyttade jag till Stockholm. Att promenera i staden blev mitt sätt att lära känna vår huvudstad och att framför allt lära mig hitta där. Helt underbart att gå omkring i en stad, tycker jag.
Under alla resor utomlands har promenader varit ett dagligt inslag. Vi gick i timmar, utforskade platserna. Det var så roligt att gå där tillsammans och bara se oss omkring. Vi lärde oss både om platsen och om varandra då det finns tid att prata, prata och prata under timslånga promenader. Det är något som jag saknar, att promenera på en okänd, eller känd plats tillsammans med någon jag tycker om.
Nu när jag är pensionär har jag all tid i världen att promenera. Beroende på var jag befinner min och för att få variation försöker jag att gå på olika platser.
På landet, i byn, i skogen, i bergen, på stranden eller i storstaden. Varje gång lär jag mig något nytt, ser något jag inte sett tidigare eller bara njuter av stillheten i naturen eller av bruset i storstaden.
Jag har svårt att tänka mig ett liv utan promenader. Jag har hört att man förlänger livet genom att gå, gå, gå och gå och vem vill inte ha ett långt liv.
Ut och hitta den plats som passar bäst! Jag lovar att ingen som börjar se sig omkring genom att gå aldrig kommer att ångra sig.
Livet som pensionär 