Nu är det tio år sedan jag var på ön Dominica. Den lilla ön ligger i Västindien mellan öarna Guadeloupe och Martinique. Jag flög från Stockholm, via Paris till Guadeloupe och därefter flög jag med ett litet lokalt flygbolag. Vi gjorde många vandringar över hela ön. Ibland övernattade vi i en djungel. Där var det mer än fuktigt, regnet öste ner så det var stora svårigheter att sätta upp tälten. Regnet som smattrade mot tältduken och flodens forsande var sövande när vi väl kom in i tältet. Det var så svart på natten att man inte kunde se något. Pannlampan var en räddning.
Naturligtvis hade vi en guide annars hade vi aldrig hittat in eller ut ur djungeln. Tillsammans lagade vi mat över öppen eld, efter maten diskade var och en sin tallrik. Vi badade i floden och drack även flodvattnet. Vandringen var ganska tuff men så härlig.
En dag åkte vi till öns huvudstad Roseau. En dag var det karneval och gatorna var fyllda med dansande och sjungande människor. Från Roseau åkte vi rakt ut i havet med en valbåt. Vi såg valar, kaskeloter och delfiner. En omtumlande upplevelse. Vi snorklade i bubblande hav, påminde mig om sockerdricka i jätteformat.
Ett måste är naturligtvis ett strandbesök. Gassande sol och ljummet hav. Vi besökte även flera av de underbara vattenfallen, mest känt är nog Trafalgar Falls. En hel dags vandring i oländig terräng gick jag till Boiling Lake som är världens näst största heta vulkansjö. Jag bodde på Hibiscus Valley Inn, det härligaste bungalowboende man kan tänka sig. Vi bodde vid floden, serverades mat från djungeln och drack gott öl som heter Kaboli. Någon gång snart ska jag åka dit igen. Ses Dominica.
Livet som pensionär 